Uppdaterad kl. 14.32 · Vad händer? Riksrevisionen har kallat svensk spelpolitik ineffektiv och pekat på en årlig samhällskostnad på 11,5 miljarder kronor. Samtidigt har Finland antagit det som beskrivs som EU:s strängaste spellag. Här sammanfattar vi de viktigaste siffrorna och skillnaderna.
Kl. 14.20 · Riksrevisionen sågar svensk spelpolitik
Redaktionen Den 10 februari 2026 publicerade Riksrevisionen rapporten Statens arbete mot problem med spel om pengar. Slutsatsen är att svensk spelpolitik inte är utformad efter faktiska behov, särskilt inte för barn och unga, och att myndigheternas kunskapsstöd inte når ut till kommuner och vård. Riksrevisor Helena Lindberg konstaterade att arbetet inte är effektivt. Enligt rapporten uppgår samhällskostnaden till 11,5 miljarder kronor per år och 350 000 svenskar bedöms ha spelproblem.
Kl. 13.10 · Finlands 2-4-2-regel och licensöppning
Redaktionen Dagen innan Riksrevisionens rapport, den 9 februari, lanserade finska hälsomyndigheten den så kallade 2-4-2-regeln. Regeln innebär max 2 procent av nettoinkomsten, max 4 speldagar per månad och max 2 speltyper. Finlands riksdag röstade igenom den nya spellagen i december 2025 med 158 röster mot 9. Lagen träder i kraft den 1 juli 2027. För svenska tillsynsärenden finns tillsynsärenden och beslut (extern länk) samlade hos Spelreportern.
Kl. 11.45 · Kreditförbud och strängare marknadsföring
Redaktionen I pressmeddelandet listas fem områden där Finland har gått längre än Sverige. Ett av dem är kreditförbud: Finland införde totalförbud den 1 januari 2026, medan Sveriges motsvarande förbud börjar gälla den 1 maj 2026 – fyra månader senare. Även influencer- och affiliate-reklam anges som ett område med strängare finska regler, utan att detaljerna specificeras i pressmeddelandet. För den som vill följa sanktioner och avgifter på den svenska marknaden finns sanktioner och påföljder (extern länk) hos iGamingrapporten.
– "För första gången på ett decennium är Finland den nordiska föregångaren i spelreglering. På de punkter Riksrevisionen pekar ut som Sveriges svagaste – kredit, reklam, bonusar, skydd av unga – har Finland redan lagstiftat. Och den politiska enigheten i Finland med 158 röster mot 9, saknar helt motsvarighet i Sverige." säger Tommi Korhonen, vd och spelmarknadsanalytiker på Bonusetu.media, enligt pressmeddelandet.
Kl. 10.30 · Svensk kanalisering och Spelpaus
Redaktionen Enligt siffror från H2 Gambling Capital ligger kanaliseringsgraden för casinospel på nätet på 62 procent. Det innebär att 38 procent av svenskarnas slotspelande sker på utländska nätcasinon. Spelinspektionens rapport Allmänheten om spel 2025 visar att 72 procent av de tillfrågade hade ägnat sig åt någon form av spel de senaste tolv månaderna, inklusive lotto, och att 15 procent av dessa hade spelat casino. Utländska casinon är inte kopplade till det svenska självavstängningsregistret Spelpaus.
Kl. 09.50 · Förslag om att ta bort kravet på svensk riktning
Redaktionen I Slotsoos guide om casino utan svensk licens beskrivs en diskussion om att ändra spellagens tillämpningsområde. I nuvarande spellag måste ett olicensierat casino rikta sig mot den svenska marknaden för att betraktas som olagligt. En lagändring som diskuteras 2026 skulle ta bort riktningskravet, men förslaget är inte bekräftat.
Kl. 09.15 · Lotterier och allmännyttigt spel
Redaktionen Den nordiska jämförelsen fokuserar på kommersiellt spel och licenskrav. För svenska föreningar som anordnar lotterier och allmännyttigt spel gäller ett separat regelverk. Den som vill förstå tillstånd, krav och tillsyn för föreningslotterier kan läsa regler för föreningslotterier (extern länk) hos Spelbulletinen.
Det vet vi, och det saknar vi svar på
Redaktionen Vi vet att Riksrevisionen bedömer svensk spelpolitik som ineffektiv och att samhällskostnaden beräknas till 11,5 miljarder kronor per år. Vi vet att Finland har antagit en ny spellag med 158 röster mot 9, att lagen träder i kraft den 1 juli 2027 och att Finland infört kreditförbud tidigare än Sverige. Vi vet också att 38 procent av svenskarnas nätcasinospelande sker utanför det svenska licenssystemet. Det saknas jämförbara siffror för Danmark och Norge i det publicerade underlaget, och detaljerna i Finlands regler för influencer- och affiliate-reklam specificeras inte.




